Tankar om Ukraina – Del 3

Ursprungligen publicerat 2022-03-03

Detta inlägg är en del i en serie om den pågående ryska invasionen av Ukraina, och därtill hörande ämnen. Inläggen är skrivna av Adam Davidsson, och har ursprungligen publicerats på Facebook.

***

INFORMATIONSKRIG

Ryssarnas värsta nederlag?

I många år har det pumpats ut propaganda i västvärlden från den ryska statens sida. Man har särskilda nyhetsstationer på bl a engelska som riktar sig mot oss i väst. Poängen med dem är att skapa förvirring.

Visst har man s.k. ”nyttiga idioter”, som tror blint på vad din publiceras i RT (Russia today) och Sputnik News, och sprider artiklar och videor vidare. Men huvudmålet är inte att folk skall gå på den ofta ganska uppenbara propagandan, utan att skapa förvirring kring vad som är sant, och vad som går att lita på.

Alltför många säger just nu att man ”kan inte lita på någonting” från kriget i Ukraina. Detta är inte att vara källkritisk, tvärtom: det är att hoppa över källkritiken totalt och välja den lätta vägen att inte behöva göra något alls. Den som är källkritisk vet vilka källor som har högre trovärdighet, och vilka som har lägre.

Det är inte så att alla hundratals stora, oberoende nyhetskanaler i västvärlden just nu koordinerar vad de skriver och följer instruktioner om vad som får sägas eller inte. Man har reportrar på plats, välutbildade experter och annat kompetent folk. Den generella trovärdigheten är hög, även om vissa medier (ex BBC) gjort en och annan tabbe i sin rapportering.

De ryska medierna skriver det staten säger åt dem. Deras syfte är inte att förmedla nyheter, utan att prångla ut propaganda som får folk att tvivla på precis allt information. Gå inte i den fällan. ”Västmedia” är inte en samlad aktör med en politisk agenda, och kan inte överhuvudtaget jämföras med rysk media.

Trots det ryska arbetet med påverkan av media, sociala media, vissa politiker och så vidare så misslyckas man kapitalt nu. Att ukrainarna bjuder på ett makalöst motstånd med enorm kämparanda hade varit meningslöst, om inte detta kunnat förmedlas vidare inom Ukraina och till omvärlden.

Visst går det inte enbart bra för ukrainarna, och enbart dåligt för ryssarna, men det är ingen tvekan om. Men det är ingen tvekan om vem som överpresterar och vem som underpresterar – och det är makalöst hur väl ukrainarna lyckas förmedla detta, medan ryssarna kapitalt misslyckas. (Tillägg: Kanske beror detta på att ryssarna ju officiellt inte velat erkänna att de invaderat Ukraina för sina egna medborgare.)

***

YTTRE FIENDE

Skapar nationalkänsla

En grundläggande taktik att skapa enighet i ett land är att ena landet mot en yttre fiende. Därför talar man så mycket från Kremls sida om ”hotet” från Nato, USA, EU m.m. och hur omvärlden är ”russofobisk” och vill Ryssland illa. Detta har man gjort i många, många år.

Men nu får man smaka på sin egen medicin. Ukraina, som enligt Putin var ett konstruerat land utan ett riktigt folk och historia, har i dag, om inte förr, en sjuhelsikes nationalkänsla och stolthet över sitt land och dess ledning. 🇺🇦

***

UPPEHÅLL OCH FRAMGÅNGAR

Paus och avancemang

Ryssland gick inte fram med full kraft i går. Antagligen behöver man fylla på med bränsle, mat m.m. När detta är gjort kan vi alltså förvänta oss värre saker. Enligt tillfångatagna ryska soldater hade dessa fått order om att skjuta mot civila. Krigsbrotten haglar just nu, när Putin vill ha ett snabbt avslut på kriget, med alla medel.

Samtidigt som Ryssland tagit hamnstaden Cherson, och Mariupol kämpar för fullt (trots brist på el, värme, mobiltelefoni, internet…), så passade ukrainska styrkor i öster på att avancera in i Gorlovka. Gorlovka/Horlivka ingår i de ryska separatisternas ”folkrepublik” Donetsk, och har till större delen hållits av separatisterna, de senaste åtta åren. Men nu har alltså ukrainska armén trängt längre in i staden. Inte bra för den ryska moralen!

***

KONKURS

Det ekonomiska hotet växer

Kriget är oerhört kostsamt för Ryssland. Miljarder rinner i väg i ett krig som bara går sämre och sämre än planerat. Sanktionerna slår enormt hårt mot den ryska ekonomin. Kreditvärdigheten sjunker och sjunker.

I slutet av månaden skall Ryssland betala över 700 miljoner dollar i statsobligationer. Alltfler varnar nu för en statsbankrutt, ex JP Morgan gjorde det sent i går kväll svensk tid. Det finns en högst reell risk att ryska staten är i konkurs i april.

***

MÅLEN ÄNDRAS

Sänkta krav för snabbt avslut

Det ursprungliga ryska målet med invasionen, stärka separatistrepublikerna och göra Ukraina till en lydstat med marionettregering, är totalt kört nu. Man kommer inte kunna uppnå detta, vare sig vad gäller, tid, resurser eller det internationella anseendet. Man måste anpassa sig och sätta upp nya mål.

Ribban sänks nu. Från högsta ort i Ryssland börjar det pratas om att man aldrig tänker ge upp Krim. Alltså i stället för att öka territorium och inflytande, är man nu inne på att inte släppa sådant man redan ockuperat innan årets förnyade invasion.

Förhandlingarna med Ukraina har ju hittills varit meningslösa. Ett sätt att köpa tid, medan man spegelfäktas med en regering man ändå anser vara illegitim och ämnar avsätta med våld inom en mycket snar framtid.

Men hur man skall klara sig ut denna invasion med någon form av ekonomi, inre stabilitet och internationell värdighet i behåll börjar nu bli oklart. Jag gissar att diskussionen, där i Putins ”örnnäste” i Ural, nu förflyttats från ”Vad kan vi uppnå” till ”Vad kan vi acceptera.

***

SAMMANFATTNING:

Trots den väldiga ryska desinformations- och propagandaapparaten äger ukrainarna själva bilden av sina framgångar – och det är en fantastisk bild att förmedla! Den ukrainska sammanhållningen och nationalkänslan har stärkts enormt av invasionen.

Ukrainarna har t o m, trots förluster på annat håll, gjort framryckningar i separatisternas utbrytarområden, vilkas territorium Ryssland alltså gått in för att expandera. Ryssland blir alltmer trängt och behöver få en snabb lösning. Massivt våld mot städer och civila som ett sätt att försöka knäcka ukrainarna har än så länge inte länge lyckats, men man kommer fortsätta försöka.

Men Ryssland har också insett att man behöver skruva ned förhoppningarna, om vad man kan tänkas få ut av detta krig.

(Bilden överst visar utbrända ryska militärfordon som spärrar vägen för konvojen mot Kiev. En stark bild att visa både världen och de framryckande ryska trupperna!)

Adam Davidsson

Adam Davidsson har en examen i historia från Lunds universtet och arbetar som lärare och musiker.
Han har en spetsutbildning i Säkerhetspolitik från tankesmedjan Frivärld
och har skrivit om säkerhetsfrågor för Svenska Dagbladets ledarblogg.
Han är också redaktör för Magasinet Zenon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s