Medan vissa röster höjs för att tysta den flera sekel gamla klangen i svenska kyrkors klockor, får andra kyrkohistoriska toner chans att ljuda igen. Tack vare bidrag till projektet SweLiMuS från Riksbankens jubileumsfond.
2018-10-19
I slutet av september uppmärksammades att en kvinna på Södermalm i Stockholm skickat in bulleranmälningar till miljöförvaltningen i huvudstaden, i syfte att stoppa klockringning. Förra veckan gjorde klagomål från en TV-profil att Kungsholms kyrka på eget bevåg tystade sina klockor. Bland annat den stora klockan, en gåva från kung Karl XI, skänkt år 1679, som ljudit dagligen sedan dess.
Vid historiska fakulteter i Sverige talas det mycket om religionsblindhet i det historiska fältet. Studenter kan skriva näst intill exemplariska uppsatser om moralfrågor under 1600-talet, men helt utelämna den lutherska ortodoxin och kyrkans band till staten ur analysen. Religionen, som var en sådan självklar och allomfattande del av samhället, glöms bort när den sekulariserade nutidsmänniskan blickar bakåt.
En motvikt till detta gavs dock när Riksbankens jubileumsfond i torsdags (18/10) meddelade att projektet SweLiMuS får 2,13 miljoner. Projektet skall lokalisera, kartlägga, vetenskapligt katalogisera och beskriva, digitalisera och onlinepublicera svenska liturgiska musikhandskrifter från en period om cirka 300 år. Projektledare är musikprofessorn i Uppsala Mattias Lundberg, tidigare uppmärksammad i denna tidskrift för sitt deltagande i podden Den svenska musikhistorien.
”Vi hoppas kunna fylla många av de brister och luckor som finns i förståelsen av den äldsta musikform vi kan veta något säkert om hur den klingat och förståtts i Sverige”, förklarar professorn. ”Kyrkosången har bevarats i notation och därmed kan kommuniceras – som ett slags halvmilleniegammal flaskpost från avsändare vi vet lite om – till oss nu levande människor.”
Hur ser du att det kan vara relevant kunskap som framkommer i samband med detta projekt, även för den som helt saknar intresse för just kyrkomusik?
”Musikaliska källor är unika från nästan allt annat källmaterial i det avseendet att de visar ‘recept’ eller ‘ritningar’ till konkreta fenomen. Om vi skulle hitta kompletta ritningar till alla svenska byggnader från 15- och 1600-talen skulle detta i sig vara stort. Men då har vi ofta byggnaderna kvar idag. Det vi hittar motsvarar ju att upptäcka och tolka ritningar till byggnader som vore totalt och spårlust försvunna, eller förstörda.”
En ökad förståelse för dåtidsmänniskan således, genom att få ta del av ”recepten” till konkreta fenomen. Den musik man mötte, vecka efter vecka, under kyrkopliktens tid i Sverige, kan vi i dag återskapa. Likt en auditiv tidsmaskin in i forna århundradens kultur.
Och så var det detta med kyrkklockorna. Nyligen har klockringning kritiserats och till viss del stoppats i två 1600-talskyrkor i Stockholm. En kontrast till SweLiMuS-projektet som i stället vill offentliggöra fler gamla kyrkliga ljud från denna tid.
Är detta projekt trotsigt avant garde i en annars väldigt sekulariserat samhälle?
Mattias skrattar. Frågan är förstås (mestadels) skämtsamt ställd.
”Ha, ha, ja, så kan man ju se det. Kyrkans gudstjänst var ju den centrala ritualen i samhället, och ansågs ju påverka hela samhället – när man sjöng Mässa och Tidegärd, ringde i klockor och spelade på orgelverk, så uppfattade människor att något metafysiskt hände på riktigt. Någon motsvarighet finns inte i den sekulariserade människans liv idag. Vi går på Dramaten och Operan för att något ska hända med oss som är där, vi tror inte att den majoritet av samhället som inte är med oss där påverkas. Alltså har vi idag allmänt sett lägre tilltro till musiken rent antropologiskt sett.”
I Expressens kulturdel gick Joel Halldorf i svaromål om Kungsholmens kyrkklockor. ”Klockorna […] är kultur” var hans motbudskap, där han konstaterade att människan behöver kulturen, annars tvingas hon leva i en steril laboratorieliknande miljö. Kanske är SweLiMuS-projektet ett värn mot en sådan kulturlös laboratoriemiljö? Åtminstone lär det säga oss mängder av saker om gångna århundradens människor och kultur. Nu när den metafysiska flaskposten korkas upp.
Magasinet Zenon 