2018-09-08
I mars månad år 2015 började podden Den svenska musikhistorien att sändas. I juni i år kom den att nå sitt slut. Det allra sista avsnittet, seriens ”Coda”, släpptes 27 juni med titeln ”Vad har vi gjort med tusentals år av musik egentligen?”
Åtminstone programledarna Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg lyckas sannerligen göra väldigt mycket av dessa år. Moberg är den hejdlöst charmiga folkmusikern som med sin underbara radioröst, sitt tilldragande sätt och sin breda kunskap och allmänbildning driver samtalet framåt.
Hennes kollega Mattias Lundberg, professor vid Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet, briljerar i både häpnadsväckande djupa kunskaper och i lustigheter. ”En generös och nytänkande stjärna på radiohimlen som delar med sig av sin djupa expertkunskap” som Radioakademin beskrev honom när han 2015 tilldelades ut-märkelsen ”Årets rookie.”
Med ett raskt avstamp i yngre stenålder rör vi oss genom hela den svenska musikhistorien fram till i dag. Bara detta är något unikt. Musikhistoria behandlas sällan på ett sätt där nationalstaten är ramen, åtminstone inte där den svenska är det. Men just detta konststycke är alltså vad podden försöker sig på – och lyckas med.
Vi vandrar en lång stund genom medeltiden och lär oss bland annat att falsksjungande korsångare i domkyrkan straffades med böter och hur musiken i sön-dagens mässa kunde fungera som medeltidsmänniskans kalender.
Vi får upptäcka den musikaliska delen av historien om Gustav Vasa, bröderna Petri (Olaus och Laurentius) och den svenska reformationen. Likaså erbjudas en inblick i Vasakungarnas hovliv.
Vi rör oss från italienskt kulturutbyte till 1600-talets Lappland och Delaware. Upptäcker släkten Dübeln, fördjupar vår kunskap om Roman och Wivallius och bekantar oss med de kanske inte allmänt kända far och son Zellbell och Joseph Martin Karus – med tysk-svenske doldisen(?) Henrik Philip Johnsens andra fagottkonsert i F-dur som elegant avsnittsintro.
Vi går in i 1800-talets salonger med bland andra Adolf Fredrik Lindblad, fördjupar kunskapen om Jenny Lind och Christina Nilsson, lär oss om Andreas Hallén, folkrörelse-musiken och nationalromantiken.
Om Måndagsgruppen, ”postmodernister mot sin vilja”, hårdrock, Abba, synth, elektro, hip-hop och samtida konstmusik. Kort sagt: hela den svenska musikhistorien. Allting i ett ständigt livfullt, lekfullt och intresseväckande samtal mellan den dynamiska duon Moberg och Lundberg.
Detta är helt enkelt Public service när den är som bäst. Här grävs i någon så befriande otidsenligt som den specifikt svenska historiska kulturen. Ett levandegörande av en djup källa av svenskt kulturarv, dessutom på ett lekfullt och tilltalande sätt.
Den svenska musikhistorien är kort sagt en god kulturgärning. För lyssnaren ett medium för att komma i kontakt med sig själv, sin historia och sin identitet. Ohne Musik wäre das Leben ein Irrtum skrev Friedrich Nietzsche och Platon hävdar i sin Staten att vilken musik ett barn växer upp med formar dess själ.
Att gräva i den svenska musikhistorien kan då knappast vara ett Irrtum. I stället är det en fruktbar undersökning av en faktor som varit med och format den svenska folksjälen genom århundradena. Sveriges radios tillgängliggörande av denna information, såväl i själva poddavsnitten som i de medföljande Spotify-listorna, ger lyssnaren långt mer än bara underhållning.
Musik ist das Abbild einer unsichtbaren Welt skrev Albert Schweitzer. Sveriges Radios podd hjälper oss att se den världen på ryggen. Åtminstone den svenska delen av världen.
Adam Davidsson
Magasinet Zenon 
1 kommentar